4 januari 2013

OVERSTAY OCH VISA-RUN FRÅN KOH LIPE TILL LANGKAWI

Idag blev det ingen powerwalk, vaknar och regnet bara öser. Eftersom jag är så tidig blev det fruktsallad på första parkett istället.

Det som är riktig lyx när man reser såhär ar att lämna in sin tvätt och hämta den dagen därpå. Här kostar det 50-70Bath/kilo. Det är bara sååå härligt att lämna in sin lilla påse och hämta den dagen efter, fick min nu, Inte behöva bry sig om att boka tid i tvättstugan, springa upp och ner för trappor bara klappat och klart. Att det sen inte är struket spelar inte så stor roll. Vill man kan man hänga upp det ute ett så slätar fukten till lite grann.

Dags för visa-run. Måste ju som sagt ut ur landet och då ligger Langkawi bra till. Tar med alla mina saker eftersom jag inte vet om jag kommer tillbaka till Lipe eller åker vidare. Hur det blir får vi se i morgon när jag kollat upp möjligheterna från Langkawi. 

Antingen åker jag tillbaka till Lipe eller så tar jag mig till Bangkok och eventuellt till Bang Saen och träffar Anna och Bosse med kompisar under några dagar. Är inte säker på det alternativet eftersom jag får vara på resande fot så länge då. Eller Koh Chang... eller Koh Samet....Men man kan aldrig komma ifrån att det är angenäma bekymmer…..


Ett regnigt Koh Lipe

Den här trevliga synen möter man numera dagligen på Pattaya Beach. Pråm med sopor som ska forslas bort. Undrar jag var det tar vägen. Bäst att inte veta.... Släpper de ut det i havet.....???
 En sista Coffee-shake är ett "måste"
När jag checkat in där på stranden, tillsammans med alla andra tar de passen och går bort med dem till Immigration. Efter ett tag kommer killen tillbaka och är urförbannad, jag hade ju overstay. Ja det vet jag väl, -har du pengar till det!?!?! Såklart jag har. 

På Immigration sätter han igång att skälla på mig att jag ska inte göra sådana saker bl.a. bl.a. bl.a. och killarna på Immigration sitter bakom honom och flinar. Jag tittar förbi, över killens axel och frågar med glimten i ögat 
-do you remember this face?  
Får ett leende, nickande svar att ja då det gör de. Inga frågor om varför jag har overstay som det brukar vara, de vet ju eftersom de själva gett mig rådet att göra på det här viset. Fick betala som de sagt 500Bath/dygn alltså 1500Bath. För mig är det värt att slippa lägga ytterligare en resdag till Malaysia för samma kostnad. 

En sådan här stämpel har jag nu i passet som visar att jag har en overstay som jag betalat 1500Bath för  
En förändring har gjorts, vi fick tillbaka våra pass redan här.

Här kommer alla passen.....
Försenade, vi fick vänta på att speedboaten skulle komma från Langkawi, kom vi till slut iväg. Satt och talade med Linda, hon och hennes pojkvän Axel arbetar som fotografer, stationära i New York, för bl a Expressen och Aftonbladet. De var på väg till El Nido.  Linda och Axel missade sitt flyg. Hon trodde de hade gott om tid.

Och de var inte ensamma om att vara sena. Ett helt gäng med svenskar hade 1 timme på sig från det vi kom till Langkawi till flyget hem skulle gå. Tuff shit säger jag. Av båten, in i van och en tur på 10 minuter till Immigaration, med hela den proceduren med fingeravtryck och allt. Sedan resan ut till flygplatsen, cirka 10-15 minuter, på det. Jag kan bara önska lycka till.

Här kommer alltså ett obs obs! för de som ska resa i de här områdena. Var ute i god tid!! framförallt om du har ett bokat flyg. Tänk på att Malaysia ligger + 1 timme. Säger hon som alltid är sen ;) 

Vi lämnade försenade och till exempel igår kom eftermiddagsbåten klockan 22.00. Båtar går sönder eller är sena av olika anledningar och har du ett flyg så är det kört. Oat rekommenderar ofta att åka redan dagen innan för säkerhets skull. Eller eventuellt att åka på morgonen om du har ett sent flyg, aldrig att man skall ha bara ett par timmar på sig. Men det är upp till var och en om man vill chansa, och ja det kan fungera om man har tur. Ett Air Asia flyg för några hundralappar kan väl var ok att missa, men en hemresa.... inte så kul precis.

De kör oss till Cenang Beach mot en extra kostnad 10RM (>20SEK) Det är bara att gilla läget eftersom piren ligger en bit ifrån och inte en taxi så långt ögat når här inte.

Träffade de jättegulliga tjejerna Erica och Janni som också skulle ut och leta boende. AB Motel, där jag bodde 2010 var fullbokat. Vi gick tillsammans vidare till Villa Idaman Motel där vi fick ett rum för 145 RM, japp dags att dela rum igen.Inga blysamheter här inte.

De åkte in till Kuah och  jag gick med stora steg bort för att leta efter restaurangen där Marija och jag åt den supergoda kycklingen, och all annan god mat 2010. Den var borta!!! Kvar var en byggarbetsplats. Skit också, jag såg verkligen fram emot den kycklingen. Herregud vad de bygger, här också. Det finns till och med ett “Shopping Mall“. Vårt boende ligger mitt emot det. 
Lunch, kyckling, stark, med grönsaker på en av de andra restaurangerna jag åt på 2010. 
Gick runt och tittade mig omkring, men Langkawi är ingen höjdare. Speciellt i området Cenang Beach. Shoppingen är ok prismässigt och om man vill köpa alkohol finns det i speciella butiker, bland annat på köpcentret, till vad jag tror är riktigt bra priser. Tittade på en stor flaska Malibu, skulle köpt åt Oat om jag åkte tillbaka, och den kostade 42RM. Jag tror faktiskt att Absolut vodka låg i samma prisklass.

Det som är bra med Malaysia är att det är lätt att göra sig förstådd på engelska. 

Gick tillbaka till Villa Idaman. Erica och Janni hade kommit tillbaka från Kuah, inte imponerade, och de följde med och höll mig sällskap när jag skulle äta, bläckfisk, med chili, igen :) Berättade att jag hade samma åsikt om Kuah men att jag ville att de skulle få bilda sig en egen uppfattning.

Efter massor av våndor har jag köpt en biljett till Hat Yai. Hoppas på bättre väder någon annanstans…. Det går inte att boka tåg härifrån, de måste bokas vi nätet, som ligger nere, eller att man går till stationen. Man får också  känslan att kontakten mellan de två länderna inte är den bästa. 

Sen blev det “FEST” mmmm hur god var inte den bakelsen 7RM/styck och glassen till tror jag kostade 2RM. Inne på riktigt dåliga vanor eller???? Men jag röker och dricker inte så det får gå, det är semester… 

Det låter lite hemtamt när man säger 
-Terih makasih, eller hur det nu stavas, betyder tack och får till svar 
-sama sama uttalas samma samma.
Sen var det natti, natti.

Kram

Bitte

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar