Home sweet home

God morgon! 

Vaknar av att frukost ska serveras och konstaterar att jag sovit i över 5 timmar, rekord!! 

Tar mig av planet i Istanbul och där väntar nästa rullstol. Men att sitta bland alla andra sjuklingar ser ju inte speciellt kul ut så han fick köra mig till Caffee Nero för en latte istället. Mmmm klockan halv 6 på morgonen. Så nu sitter jag här, dricker latte och hämtar upp en massa missad bloggning. Tur att anteckningar, klippa och klistra finns.... Jag hade inte haft en chans att komma ihåg allt annars.....

Snart dags att gå/åka ombord på planet till Köpenhamn.... 

Home sweet home om bara några timmar. Jag har helt ärligt aldrig längtat hem så mycket som nu. 

Kram kram tills nästa resa

Last night in Bangkok

Ligger kvar länge och tittar på utsikten.... Det är ju bara en massa hus men jag fascineras ändå och tycker den är fantastisk.

Den sista dagen får det faktiskt bli frukost på hotellet. Jennie och Daniel tipsade ju om caféet igår så marsch dit. Och så fick jag sällskap av dem också 😃. 

Låg en stund vid poolen och hade sällskap av detta urgulliga hjälpsamma par. 

Fick till och med låna duschen hos dem. Tack för det!! Under tiden vi ligger vid poolen får vi reda på att det bombats i stan. Det känns ju bra det här!! Tydligen var det riktat mål mot en viss person och inte precis här där vi bor, men ändå. Över 30 skadade! Risken är nog att stämningen blir sämre och att det i ännu större uträkning gäller att passa sig var man går någonstans. Hem till lilla Sverige låter bra just nu.

Vill inte annat än att åka hem just nu, men känner ändå panik över att lämna sol och värme som jag älskar så mycket. Det är blandande känslor som finns i kroppen. Sen ska vi ju inte tala om hur mycket jag längtar efter att träffa de underbara älsklingarna mina. Kan knappt bärga mig tills jag får se dem igen. Känna de små armarna och höra deras ljuva stämmor. 

Det finns en turistinformation på hotellet och de menar att det är bättre för mig att ta MRT, tunnelbanan, direkt från Asok till anslutningen för Airportlinken. Ja då får det väl bli så. Det enda är att jag måste igenom värsta mobben för att komma till MRT, med spärrar och kontroller och jag lär få genomsökt min ryggsäck. Den innehåller ju inget annat än kläder och presenter men ändå, jag har inte lust med det. 

När det är dags att jag ska åka och oväsendet ute ökar i takt med att klockan går känner jag att det gör riktigt ont i magen. Då föreslår de att jag ska ta taxi ut istället. Jodå de lovar att jag hinner och hittar en chaufför som kör mig ut för 350B. Det är nog det bästa i alla fall med tanke på knä och axel med tung rygga och pågående situation. 

Sagt och gjort, taxi får det bli. De och chauffören hade ju lovat att jag skulle hinna..... Jodå vi hann.... Men inte tog det de där utlovade 45 minuterna inte.....  Kunde knappt hålla mig för skratt när jag fick syn på den här dekalen...... Den högra alltså 😆

Snacka om bil med bling-bling!!!

Jag kunde ju själv räkna ut att det skulle vara köer men det verkade vara big news för chauffören!! Till slut kunde jag inte hålla mig

-you buy me new ticket if I miss my flight. 

Helt plötsligt ligger vi i 160 på motorvägen..... Hahaha behöver jag säga att vi hann. Och stora näspetaren kunde ju bara inbilla sig att han skulle få dricks. Gräver man nästan hål i huvudet blir det ingen.

Bye bye Bangkok

När jag checkar in ryggar hon till när hon ser mig, min näsa och mitt knä. 

- You need wheelchair? 

- Nej så illa är det väl inte! Men det slutar med att de kör iväg mig i rullstol i alla fall..... Jajaja det har ju fördelen att jag slipper alla köer. Gräddfil hela vägen och rakt in på planet. Men jag måste erkänna att det känns fånigt, jag är ju van att klara mig själv. Men samtidigt är det kanske nyttigt att känna på hur andra kan ha det, eller hur?

Lite middag och sen var det natti natti med Larsson

Bangkok i kravalltider

Trivs jättebra i mitt rum, den lilla sviten..... Utsikten jag somnar och sedan vaknar till är helt fantastisk. Skulle kunna ligga kvar i sängen hela dagen och bara titta ut...... Frukosten ingår inte den här gången. Hotellpriset dubblades för lite frukost, det är det inte värt. Tänkte ta något ute på stan men det blev inte så mycket med det........

Tänk vad typiskt mig...... Jag har glömt de fina hängmattorna på Lanta!! Nu säger jag några väl valda ord för mig själv....... Eva har frågat runt och ingen vill kännas vid att de hittats. Vi som åkte till Old Lanta bara för att jag skulle kunna köpa dem, plus lite andra presenter. Så typiskt, förra året glömde jag ju en påse med presenter på MBK. Jag blir sååå trött. Det räcker nu..... 

......nej det gör det inte alls det. Jag hade tydligen bokat hotell för de här nätterna i somras och trodde att bokningen inte gick igenom, nu fick jag en no-show på 600 kr för första natten....... Nuuuuu blir jag riktigt trött......

Bangkok är sig inte likt. Protesterna som pågår påverkar stort. På dagarna är det ok. Man kan röra sig relativt fritt. Själva protestområdena är inhägnade med vakter. Lugnast att hålla sig utanför. Det pågår upprop och tal hela tiden och det blandas upp med underhållning. Folk är överlag trevliga. 

Men..... Mot kvällningen ökar antalet demonstranter väsentligt. Och stämningen blir mer hätsk. Idag hörde jag av ett svenskt par här på hotellet att det var några  som på svenskt vis förfestat lite och sedan skulle ut och göra stan, de blev stoppade av hotellpersonalen. Det är inte lämpligt att vara ute efter 23.00. 

Poolen, härlig men solen kommer sent och försvinner tidigt så när jag dit vid 4 var det kört med sol. Glömde kameran på rummet. I vilket fall som helst träffade jag ett svenskt jättetrevligt par Jhennie och Daniel. De tipsade om frukost i fiket som finns på hotellet, 190B för allt man behöver istället för buffé med allt man inte behöver för 400B.

Tog skytrain till MBK för att köpa nya presenter till barnen och tog mig knappt in på grund av allt folk som samlats utanför, det var helt tjockt med folk och stämningen var sådär. MBK stänger 22.00 i vanliga fall men vid 20.00 var nästan allt stängt och gav mig en obehaglig känsla. Ut, ut, ut......

Så här intresserade är personalen på MBK

Ända sedan jag bokade resan har jag längtat efter att åka till China Town och äta stora räkor, bläckfisk och Morning Glory, det kan inte hjälpas det är ett måste. Igår kom jag ju inte iväg till stället med den goda Red Snappern. Sååååå från MBK till China Town för lite mat. Att komma dit gick smidigt, hade med paddan och visade en bild vart jag ville. Och det var precis lika gott den här gången också. Men dyrare, betalade 520B den här gången. Men det var värt varenda Bath..... 😜 Jisses vilken syn med det via förbandet som lyser som ett stoppljus 😆😆 och då syns ändå inte det liknade knät.......

Träffade lite trevligt folk också, kan undra om det är för min vackra näsa??

Hajfena, det man inte ska äta..... Ser inte speciellt gott ut heller.

                    

Men sedan var det ju det där med att ta sig tillbaka...... Det var inga problem att få taxi som körde med taxameter, för ovanlighets skull, men det var nog det enda som var lätt på den resan. Fick Bangkok, sightseeing by night ofrivilligt. Var vi än kom tog chauffören sig åt huvudet 

- oh my God, oh my God! 

Stopp överallt!! När vi var långt ute i utkanterna av Bangkok och inne i mörka gränder kom tankarna - nu är det kört Larsson.

Men han fortsatte 

-no worry mam..... Okey, okey....

Och ja jag skriver ju här så det var ok. Han behövde alltså komma in i Bangkok bakvägen, från ett annat håll...... Men jag var tacksam att hoppa av vid hotellet efter den resan så mycket är säkert.

Sista kvällen i Bangkok. 

Bangkok inför hemresa - med kravaller

Ser den vackra soluppgången när vi rullar genom ett morgondisigt Thailand. 

Vi skulle vara framme 8.35, det är vi inte 😃 men det går inte någon nöd på mig, man får sitta kvar i den bäddade slafen rätt länge. Det är bäst att passa på att njuta av lugnet innan det är dags för all hets och myller Bangkok. 

Två timmar försenade kommer vi till Bangkok och det är med blandade känslor jag går där. Vaktar varenda steg jag tar...... Känner mig nästan paranoid.

Tar skytrain MRT och skytrain till hotellet, Windsor Suites, och det är lätt att hitta. Att åka taxi, vilket skulle kännas skönare med mitt knä, är inte att tänka på eftersom det är avstängt på så många ställen. Måste kolla av hur det ser ut först.

                            

Får mitt rum efter ett par timmar. Det blir nog bra det här..... 😃 morgonrock, tofflor, varm dusch och massor av kanaler på TV:n. 

En sak är säker , jag har aldrig varit så blek som jag är nu efter en långresa, det känns....... Avslutar kvällen med resans sämsta massage..... Det går inte så bra just nu..... Men snart, riktigt snart ska jag hem igen.

Ses i morgon. Kram kram

Koh Lanta to Bangkok

Efter frukost, vid havet såklart, var det dags att säga hejdå till underbara vännen Eva. Tack för några fantastiska dagar!! Jag hoppas att jag inte kört slut på dig helt och hållet. Sri jobbar men jag fick i alla fall möjlighet att säga hej då och henne sist men inte minst Hubbebubben Oo. Vilken sötnos.

Min lilla bungalow under de här dagarna

                            

Bye bye Koh Lanta

Vanen till Trang hämtar mig 11.30, men sen var det stopp. En kille som trodde han skulle åka senare var inte färdigpackad och så visar det sig att det är fel van, tror han...... Det var det inte. Det kostade oss 1 timme.... Tur att jag var ute i så god tid. Tåget går 17,25 och kostar, Trang till Bangkok, 831B för liggvagn i underslaf. Nästa gång kommer jag inte boka tåg till Hat Yai om jag ska till Lipe igen utan kommer ta till Trang istället. 

Trang är bara en stad som alla andra. Det charmigaste de har är de här 

Tycker i alla fall jag. 

Och inte blir det bättre av att regnet öser ner. Tur det finns restauranger och frukt att köpa precis utanför. Sätter mig på ett fik med en coffeeshake och väntar på att tåget ska gå. Det är fortfarande jobbigt med axeln när jag ska bära ryggan och som tur är knät lindat.

På minuten lämnar vi Trang. Äter lite, skriver lite och tittar på det underbara orörda landskapet innan det är dags att sova.

Vi ses i Bangkok. Kram kram