Bittes Reseblogg: TRÄFF MED KÄRA VÄNNER I BANG SAEN

08.20 Power walk +10 minuter mot Koh Lipe

09.10 Bad

09.30 Frukost som ingår på hotellet

NÖJD

Hämtade tvätten :) ooooh vad jag önskar att jag kunde ha det så hemma.

Så här kan jag säga med en gång, Bang Saen kommer nog aldrig bli en stor turistort. Det här förblir nog thailändarnas paradis. Med visst inslag av inflyttade nordbor då såklart. Det är en tillflyktsort för många Bangkokbor på helgerna. De kommer i mängder. Jag tror stranden är för dålig för oss. Men det är ju bara bra att de får ha åtminstone en ort för sig själva när turisterna fyller upp resten.

Där sitter de i rader i sina solstolar, under massor av parasoller, för att solen säkert inte ska nå dem. Och när jag säger rader så är det verkligen rader, hela den smala strandremsan fylls kilometer efter kilometer, så långt ögat kan nå. En halvmil räcker inte långt.

Innanför är det sedan helt fyllt med massor av matförsäljare. Mycket kyckling, fisk och skaldjur som tillagas på olika sätt, till en billig peng. När man frågar vad det kostar står de och funderar ett tag innan de kommer fram med ett, i deras ögon, lämpligt belopp för falanger (utlänningar) Stora hinkar sätts fram för allt skräp, men varför använda dem när man kan kasta rakt ner. Det är otroligt skitigt runt dem.

En bit av stranden är sandstrand och där vågar man sig ner, fullt påklädd, för att åka jet ski och liknande. Det går undan lika fort på vattnet som på vägarna. Men sola, nej gudars skymning det gör man aldrig.

Det är lite kul att se hur de kör fram och tillbaka och visar upp sina bilar. De står gärna vid bilen och putsar lite på den, lutar sig mot den och en tjej som finns i närheten är ju pricken över i. När man reser landvägen ser man ju otroligt mycket och jag vet att jag redan innan reagerat på att det finns super risiga hus, men med en fin bil utanför. Antar att den fina bilen är höjden av status.

IPhone, iPad och liknande ser man lika mycket här som i Sverige. Det talas i telefon hela tiden. Så jag antar att levnadsstandarden har höjts för många under senare år. Men, såklart inte för alla. Det finns otroligt fattiga människor som inte äger något alls.

Stranden är bara såå skitig. Jag börjar bli mer och mer övertygad om den tanken som jag hade om sopor på koh Lipe, det buntas ihop och dumpas i vattnet. För att sedan så småningom flyta upp någonstans.

Fattar inte mig själv, jag som fotar så mycket har inte tagit ett enda foto på det här.... :(

Jag är helt ensam om att ligga på stranden. Lyckas hitta en någotsånär skymd plats på stranden, bakom en massa stenar på en bit där det inte finns så mycket av deras solstolar. Trots det kommer en kille gående och frågar om han får fota mig. Idiot!! Eller är det jag som är idiot som lägger mig här?? Men gav ett kort besked photo = police. Han lommade slokörad iväg.

Nej mina vänner, nu ska jag gå upp och träffa Anna, Bosse och deras vänner Marita och Kjelle. De har precis checkat in på hotellet bredvid mig. Anna fick rätt, hon var så övertygad om att den här gången skulle vi ses. Ska bli skoj att träffa dem.

Jag verkligen gillar min lilla altan. Och så har jag lärt mig hur man ställer in kameran på självutlösare hahaha

Det var så kul att träffa dem. Det blev en god middag med dem och ytterligare vänner till Bosse och Anna, Ingrid och Stefan från Helsingborg. Ingrid och Stefan har köpt hus här.

Här skulle minsann ätas…. Åt en urgod soppa och Penang chicken som blev bra med lite extra chili i.

De fyra åkte till hotellet, trötta efter en lång resa och Ingrid, Stefan och jag fortsatte på lite massage. Oh så gott!! Thaimassage 1 timme 200Bath, oljemassage 400Bath.