Olycka i Bangkok

2014-01-03

Ett som är bra med Bossotel är deras frukost..... Mätt, mätt mätt.

Och så ska vi bara inte tala om den låååånga härliga varma duschen och att föna håret. Känner mig redo för världen igen.

Skytrain och MRT bort till stationen och får en biljett till Hat Yai 14.45, de hade ändrat tiden. Fick överslaf den här gången. Jaja det går det också. Det blir Koh Lipe till slut i alla fall.

Går ut för att handla lite att äta och kan bara konstatera att det här inte är min bästa resa. Trampar fel vid en trottoar, ramlar framlänges och drar ansiktet och tänderna rätt i gatan...... Hade visst en änglavakt med mig den här gången också för en vakt på stationen kom rusande, ställde sig mitt i vägen och stoppade bilarna. Två danska tjejer kommer till undsättning  och hjälper mig. Vakten tar med mig till en sköterska som tvättar rent lite. Flickorna hämtar min inlämnade väska. I mitt huvud fanns bara tanken att mitt tåg går om 15 minuter...... Snacka om sinnesförvirring.. 

Så nu sitter jag här på tåget till Hat Yai med sönderskrapat ansikte, syns inte så mycket på bilden, trasig tand, näsan troligen skadad, ont i axel och höger knä. Kanske inte mitt smartaste drag att åka, det bästa hade kanske varit att åka till tandläkare och ev läkare. Får kontakta försäkringsbolaget när jag är framme och har wi-fi. Det här är inte kul.......

Jag har ju skrivit innan om att jag verkligen tycker om att åka tåg i Thailand. Det gör jag fortfarande när nu allt lugnat sig lite. Det är helt fantastiskt att se detta vackra land, bortom alla turiststråk med allt vad det innebär...... Eftersom vi åkte så tidigt som 14.45 hinner man se massor och nu när skymningen kommer är det helt fantastiskt vackert med solen som går ner i fjärran.

På den här resan kommer alla försäljare upp på tåget med mat och sötsaker. Kan ju inte äta den starka maten jag köpte, med läppen sönderslagen, så det får bli något annat istället. Jag tycker det är ett trevligt inslag i tillvaron 😃 Trevliga reskompisar har jag också, även om vi inte förstår varandra. 

Men till slut blir falangen rädd till deras stora glädje 😃😃 jag ska upp i överslafen!! Shit!! Tänk om jag med min otur för tillfället ramlar ner....... På lika skakiga ben som när jag ska på en båt klättrar jag upp..... Ok, jag lever... 

Och klockan är 20, bara falangen är vaken...... Nej förresten den unga tjejen mittemot är vaken och vi försöker prata så gott det går med hennes få ord engelska. Herregud vad vissa kan snarka!! Vi knäcker oss 😆😆 sedan tar dagens äventyr ut sin rätt och jag somnar......

Kram kram