Hur har jag kunna missa att berätta! Alex, den urgulliga tjejen från Siem Reap, som jag berättade om när jag var där, har skrivit till mig att hon nu kunnat köpa sin cykel och att hon är så lycklig. Tänk vad skönt att slippa gå ensam hem i 1 timme efter att ha arbetat 10.00 - 23.30. Oh vad jag är glad att jag kunde hjälpa en liten del. Lite tänkvärt är också att många hemma "aldrig skulle klara sig" utan en bil eller två.
Här är hennes fina cykel.
Förmiddagen gick i lugnets tecken. Mulet och småstänk emellanåt. Funderade först på om jag skulle göra som Astrid och åka till Hong Islands, som ska vara riktigt fina, men jag hoppar det. Man kan ju inte göra allt. Jag börjar bli redo att åka vidare, det har tagit sin tid men nu är det dags.
På eftermiddagen tog jag lokalbussen in till Krabi Town, en stad som vilken som helst, fast tråkigare.... Bussen bara vinkar man in, trots busshållplats, och det kostar 60 Bath från Ao Nang till Krabi Town. (20 Bath inom Ao Nang, men de försöker gärna dubbla, så pass upp)
Jag gillar verkligen deras trafikljus, så annorlunda mot våra
Jag har verkligen hakat upp mig på squid :D Det var kanongott men det märks att jag börjar vänja mun och mage vid det starka för det var lite mesigt. Soppa, squid och dricka allt för 70 Bath (17 kronor) och ungefär halva priset mot Ao Nang.
Till slut hittade jag på en matmarknad och det är ju alltid trevligt. Synd att jag redan ätit för här fanns mycket spännande.....
Det används en hel del vitlök......
Tillbaka till Ao Nang för göra ingenting och sedan gå på massage.
Det blev till slut thai-massage hos samma tjej som igår. Nu vet jag vad riktig thai-massage är hahaha AOOOOO. Det trycktes, bändes, tänjdes och drogs. De använder ju hela sig för att göra allt det här inklusive att de står och sitter på en..... Say no more..... Men det är gott efteråt...
Och här kommer huset åkande......
Hej då från en välmasserad mörbultad
Bitte
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar